Hur hade jag tid att skriva här så frekvent som jag gjorde tidigare? Har filat på ett inlägg i en veckas tid nu, då vi var på ett kort besök i Stockholm över helgen. Varje morgon tänker jag att ”ikväll skriver jag klart”. Den taktiken har uppenbarligen fungerat sådär semi-effektivt. Var hur som helst påpassligt nära Zinkensdamm och tänkte passa på att köra ett intervallpass då möjligheten fanns. Men en vecka sen, liksom, känns som gamla nyheter minst sagt. Har hunnit med både med- och motgångar vad gäller löpningen sedan dess. Inte för att någon vet, då jag knappast hunnit skriva om det heller…

 

Zinken

Träningen på Zinkensdamm var en katastrof, fick visserligen upp pulsen lite vid några tillfällen, men på det stora hela en katastrof så jag skiter i att skriva mer om det.

 

På hemmaplan

Väl i Örebro igen har jag försökt att träna på. Problemet är bara att det är rätt mycket annat som ska göras också, t ex jobb. Som om ett eget företag inte räckte så har jag ju ett extrajobb också, är uppenbarligen lite smart som jag ser ut. Har stora problem att få in ett behagligt flyt i träningen, men är åtminstone rätt bra på att fixa nyckelpassen. Inte helt hållbar strategi i långa loppet gissar jag mig till, men det är självklart bättre än inget.

 

Säsongspremiären

Ser folk som säger att säsongen är över (more or less), samtidigt som jag försöker få kroppen i någorlunda bra form till årets premiärlopp. Så bra säsong har jag haft så här långt. Träningen och framförallt frånvaron av lopp gör formen hänsynslöst svårbedömd. Ena halvan säger ”lägg ner planer på att springa snabbt, välj att promenera istället”. Den andra fokuserar på ljusglimtarna i de pass jag gjort och tycker att ”kanske inget PB, men fan inte långt ifrån”. Slår man ihop dom skulle jag gissa på runt 17:30 över halvmilen. Känns inte som om jag är van att plåga kroppen i hög fart under lång tid helt enkelt. Ingen imponerande tid efter vad jag hoppats på, men skadan sätter sina spår. Vi lär märka om ett par veckor.