The feeling of spikskor

Löpning

Spikskor

Inom cyklingen pratar man om cykelporr, vilket inte är så snuskigt som oinvigda kan få för sig, utan det handlar kort och gott tjusiga bilder på snygga cyklar och tillbehör. Inom löpningen är det begreppet inte lika utbrett, löparporr skulle också kunna missuppfattas rätt rejält. För mig är nog spikskor så nära jag kommer en motsvarighet inom löpningen. Spikskor och solglasögon, som jag också har en svag punkt för, dock brukar de ju gå att använda till fler sporter än löpning. Hur som helst, spikskor tycker jag är coola och något som känns väldigt mycket som löpning; en löparbana och ”optimala” förutsättningar för att springa på sin maxkapacitet. Fram till nu har jag aldrig ens testat spikskor, men tack vare att löpardemonen @peiza hade ett par att låna ut, är jag nu för tiden en spikskolöpare.

 

Ett varningens ord

För den som inte sprungit på bana tidigare, är det bra att känna till att det tenderar att ge träningsvärk rent generellt. I vaderna i synnerhet. Spikskor förstärker detta, främst för vaderna. Jag körde först ett pass på bana i mina vanliga skor, fick brutal träningsvärk. Körde nästa pass på bana till 90% i vanliga skor, men avslutade med några varv på slutet i spikskor, fick igen brutal träningsvärk. Blev less och körde kommande pass helt i spikskor, förutom uppvärmningen. Brutal räcker inte längre för att beskriva känslan, kändes som om vaderna blivit utsatt för en misshandel i runt en veckas tid. Men jag tänkte att det fick vara värt det, för att få det gjort en gång för alla. Poängen är, ta det lugnt om du är ovan.

 

spikskor new balanbce ld 5000

En sko som ser riktigt fin ut, är förtjust i New Balance sedan tidigare

 

The feeling då

Ja, the feeling of spikskor är sannerligen rätt häftig tycker jag. Det tvingar fram ett annorlunda steg, utan tvekan. Behöver absolut tränas på för att få ut det mesta av det, skulle jag tro. Min första tanke var ”wow”! Och då tänker jag inte på förkortningen av World of Warcraft, utan kort och gott wow vad häftigt. Det känns som om man får en liten extra studs i varje steg, kontakten med ytan blir närmare, mer direkt. Det driver absolut på mer effektivt, men inget kommer gratis då vaderna som sagt måste göra jobbet. Men redan efter första lilla testomgången kände jag direkt att jag längtade till nästa banpass.

 

spikskor saucony endorphin

De här skulle vara coola att få testa, 79 gram!

 

Olika stora fötter…

En av många lustiga attribut som jag begåvats med, är två väldigt olika storlekar på mina fötter. Vänster drar en hel storlek större än höger, mer eller mindre. Det märktes dessvärre i spikskorna, som sitter rätt tight. Höger hade en fin färd, medan vänster till sist utvecklade skavsår på vänster stortå. Så motvilligt har jag fått inse att jag behöver en annan storlek, en storlek större helt enkelt. Är roligt då jag nu fått en anledning att Googla spikskor, segt då det är en utgift som inte är direkt motiverad nu då sommarlovet närmar sig. Men förr eller senare så ska de glänsa i skohyllan här hemma, tills dess får jag klara mig som jag gjort tidigare, men mina vanliga löparskor dvs.

 

by Jun 19, 2017 Inga kommentarer

Sämsta

Löpning

Sämsta

Sämsta genrepet. Brukar bli bra premiär då påstås det? Klart man intalar sig själv det efter att ha presterat dåligt, vad annars ska man göra? Inse fakta att ett dåligt genrep ger en dålig premiär? Omvänt så håller man väl fast vid att ett bra genrep ger en bra premiär…? Ikväll klämde jag hur som helst ur mig av de sämsta passen sista tiden, laddade upp med sämsta sömnen några nätter innan och kompletterade med sämsta mängden jobb de sista dagarna. Lägg till det ett dåligt utförande av ett enkelt pass så har ni en övergripande bild av kvällens pass. 

 

Skörda det man sår

Har inte riktigt lyckats upprätthålla träningsmängden så bra de sista två, möjligen tre, veckorna. Det håller bara ett tag och till sist början formen att dala. I synnerhet om man inte hade så hög träningsmängd till att börja med, utan levde på att försöka lura systemet genom att hålla bra kvalitet på just kvalitetspassen. Således får man i vanlig ordning skörda det man sår. Har man som i mitt fall sått dåligt, finns det i slutändan inte mycket att skörda. Mansplainingvarning på den nästan?

 

sämsta solnedgång örebro slott

En fördel med sena pass är att det kan bjudas på fina kvällar. Oftast relativt folktomt som bonus dessutom.

 

Gubbkroppen

Ett ständigt återkommande ämne är gubbkroppen. Eller veterankroppen om man ska vara lite snällare. Tidigare gick det på något sätt att upprätthålla formen ett tag, mätt i veckor även om träningen dalade något. De veckorna har passerat gränsen till dagar, utan att knappt stanna till. Nu är det snarare så att jag behöver träna hela tiden, gör jag ett uppehåll på för många timmar eller minuter, börjar det hela rasa. Det gäller inte bara löpningen, styrketräningen är ännu värre. Men vad gör man när annat behöver prioriteras och dygnet fortfarande bara har 24 timmar? Har svårt att släppa mina mål, men samtidigt är jag inte Harry Potter.

 

Nya tag

Nu gäller det bara att ta nya tag, kontinuitet är trots att det viktigaste. Till att börja med ska jag lägga mig bums efter att jag publicerat det här. Sedan ska jag försöka somna medan jag funderar på när jag ska skriva klart mitt förra inlägg, som jag inte hann klart pga trötthet och andra aktiviteter. Imorgon kör vi igen, nya steg att samla, mer vikter att lyfta. Tävling om en vecka!

by Jun 13, 2017 Inga kommentarer

Killed it! Or did I…?

Cykling

Killed it? Or it killed me? Såhär i efterhand tycker jag att båda påståendena kan vara nära sanningen. För det första så lyckades jag pressa mig rätt hårt idag, således en kill till mig. Men samtidigt fick jag justera antalet drag i intervallerna och på så vis var det nog it som fick en kill. I slutändan ett fostrande pass så vi kan kanske enas om att det var en vinn-vinn situation. 

 

45/15

Har för mig att jag skrivit om 45/15 tidigare, men då jag är för slut efter veckan och ffa träningen, orkar jag inte ta reda på det. Om inte annat så har jag funderat på att skriva det. Vilket borde innebära att jag faktiskt har det. Just ja, tröttheten gör mig mer virrig än normalt.

45/15 är helt enkelt det antal sekunder som gäller. De första 45 är fullt blås, mer eller mindre. De 15 är ett desperat försök till återhämtning. Initialt går det, absolut. Men ge det några körare så är det inte lika roligt längre.

Målet är nämligen 15-20 stycken, innan man får vila ett par minuter. Därefter är tanken fem stycken till, i samma fart som det man avslutade de första 20 på. Kör man löpning är det inte helt fel att använda sig av löpband, då man kan öka farten för varje intervall yttepyttelite.

Då jag körde på Bodybiken så fick jag gå på RPE och se till att pulsen steg lite för varje intervall. Lyckades nästan med det, tror jag. Skulle behöva lite watt för att se vad jag håller på med egentligen. Påpassligt nog har Body bike släppt en ny fin cykel nyligen, som skulle passa fint för ändamålet. Undrar om Triss också har släppt lotter med högre vinstchans än normalt?

 

killed it body bike smart

Body bike Smart. Bild från just body-bike.com

 

Återhämtning

Fredagskväll och träningen är avklarad, barnen sover (hoppas jag) och personligen ska jag fokusera på återhämtning. Enkelt är bäst och det innebär mat, varmt bad och i säng tidigt som den gubbe jag är. I helgen väntar jobb, men jag hoppas kunna hålla träningen uppe. I praktiken finns en stor risk att jag tycker mig har förtjänat att vila. Med andra ord, kommer känna mig lat då jag kommer hem och sikta mot soffhäng. Trots att jag vet att jag kan göra båda och må som bäst.

 

by Nov 11, 2016 Inga kommentarer

Cykling i ett hav av smärta

Cykling

Smärta

Simmade, förlåt, cyklade nyss i ett hav av smärta. Smärta är enligt definitionen en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse, förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada. Eller beskriven i termer av sådan. Med andra ord kan man alltså ha ont utan att något är trasigt. Eller omvänt, något kan vara trasigt utan att du upplever smärta. I det här fallet var det garanterat inget trasigt utan ”bara” jävligt obehagligt. Försökte intala mig själv att det var just bara smärta, men ju mer man tar i när man simmar, desto mer motstånd möter man. Den regeln visade sig gälla även på cykeln idag. 

 

Förutsägbar smärta

Man behöver inte direkt vara synsk för att inse att smärta är på väg, då pulsen drar upp till fel sida 170 på första intervallen. Normalt sett brukar jag avsluta den sista på mellan 172-174 slag. Samtidigt vet jag att en oerhört viktig del i träningen, för mig, är att lära mig arbeta genom smärtan. Kan jag bemästra det lite bättre än tidigare, kommer jag kunna springa snabbare i framtiden.

 

Lögner

För att lära mig själv att utstå mer smärta, är jag tvungen att mata mig själv små lögner genom passet. Det är inte direkt bra lögner men jag gör vad jag kan. Exempelvis:

  • Det är ju bara 15 minuters hårt arbete
  • Det är ju bara fem intervaller (om siffran 15 känns för hög)
  • Om jag klarar av att hålla i, gör det mindre ont nästa gång jag kör passet (den sämsta av de alla tror jag, smärtan är densamma)
  • Lite sportdryck i vilan kommer  rädda mig (gör nytta absolut, räddar mig nej, plus för att det smakar gott)

 

Utmattningen

Efteråt vad utmattningen så stor att jag inte pallade att ens sitta kvar på cykeln. Fick kliva av (gled snarare av som om jag åkte rutschkana). Väl på golvet såg jag tydligen så miserabel ut att inte ens fyraåringen ville utnyttja situationen till att busa med mig. Dessvärre är det få som förstår den referensen, men milt uttryckt är hon inte sen att busa om tillfälle bjuds. Bjuds det inte så skapar hon det som behövs själv. Men jag förblev ensam och frustandes efter andan.

 

 

by Okt 25, 2016 Inga kommentarer

Cykelpendling, den hårda vägen

Cykling

Cykelpendling

Helgjobb. Cykelpendling. Kväll. Hemfärd. Tre cyklister inklusive mig. Känns bra i ungefär 367 meter, därefter börjar problemen. Problemen i det här fallet var att jag slog följe med två betydligt starkare cyklister än mig själv. Officiellt var planen att skylla att jag låg på rulle i 99.7% av resan det faktum att jag var den ende med baklampa. Således en insats för allas vår säkerhet. Alternativt det andra faktumet att det inte är optimalt att ligga tre cyklister på bredd. Ii synnerhet inte då bilister tenderar att bli provocerade av en ensam cyklist vid vägrenen. Sanningen var att jag helt enkelt saknade både ben och kondition för att hänga med.

 

Ursäkter om 3, 2 ,1 …

Kunde ju ha räknat ut på förhand att det skulle gå åt helvete. Jag på min Biltemacykel med barnstol. De på fin racer och löjligt fin MTB. En med en topp-30 placering i Celtman, den andra ett stort löfte inom MTB och cyklist på elitnivå. Jag med främsta meriten att jag nätt och jämnt rullade runt Vättern ett halvt decennium sedan. På faktiskt inte långt ifrån dubbla tiden vad nämnda löfte presterat. Hade vi deltagit tillsammans i SM för ursäkter hade jag dock sopat banan med dom. Just ja, har ju varit förkyld sista två veckorna också.

 

Konditionen, hallå…?

Såg den sist i oktober 2015…tyckte mig känna igen den i augusti 2016. Helt säker på att jag hittar den lagom till våren 2017 åtminstone. Kommer bli en comeback utan dess like. Planerar att vara i kusligt bra form, men tills dess arbetar jag mest på att bättra på min personliga isolering inför vintern. Träningen må ha dragits ner till ett minimum, men mängden mat (och godis) ligger kvar på en jämn hög nivå. Men vem bryr sig om det då familjen delade på pizza och avnjöt film tillsammans hela gänget igår kväll. En helt underbart mysig stund med det bästa jag har i livet. Familjen alltså, inte pizzan.

 

by Okt 09, 2016 Inga kommentarer

Isbad; att frysa eller inte frysa, det är frågan

Forskning

Isbad

Brukar du ta ett isbad efter hårda träningspass? Efter tävlingar? Eller är du som jag och har testat det och insett att det inte är värt besväret? Den känslan har jag nästan oavsett om det är fördelaktigt eller inte tror jag. Studier så här långt har visat lite olika resultat, men nu verkar vi ha nytt isvatten på kvarnen. 

 

Styrka eller kondition?

Enkelt sagt verkar man kunna säga att isbad snarare stjälper än hjälper, om man utsätter sig för det efter styrketräningspass. Intressant nog verkar det omvända gälla för konditionsträning, dessvärre. Skriver dessvärre då jag vet att jag förmodligen är dum nog att testa igen, enbart på grund av detta. Inser såklart hur dumt det låter, då det knappast påverkar min utveckling ens lite. Dessutom är det sjukt plågsamt.

 

”Förbättrad” återhämtning

Det är inte alltid lätt det där med att förbättra eller påskynda återhämtning. Det beror såklart lite på vilket perspektiv man tittar ifrån, men när det gäller träning är kanske inte snabbare återhämtning alltid att föredra. Möjligen är det så att man pajar anpassningen till träningen genom att optimera för kroppen hela tiden. Att det är just nedbrytningen som bör vara målet med åtminstone en del av träningen. Känner att det är lite för omständigt att ta upp allt här, men självklart bör träningen se till många olika aspekter och förändras över året och mellan åren.

 

Isbad t ex verkar kunna just påskynda återhämtningen till viss del, men det sker eventuellt på bekostnad av anpassningen istället. Undantaget, som jag ser det, skulle kanske vara under riktigt intensiva träningsperioder. Eller kanske vid tävlingar som pågår över flera dagar, eller matcher som spelas i tät följd.

 

Isbad

Bild från tyngre.se

 

Nya rön

Anledningen till att jag börjar svamla om det här råkar vara en studie som kollade på två olika upplägg med isbad och hur det påverkar genuttrycken för PGC-1α och VEGF. Upplägg ett testade isbad eller vila efter högintensiva löpintervaller. Klassiskt plågsamma 8×3/3 minuter på 90% av VO2max snackar vi om. Efteråt fick deltagarna antingen njuta av att sitta still och slappa, eller mysa i ett isbad under tio minuter. Behagliga 8 grader varmt (kallt?) var vattnet men de fick en liten paus i mitten för att kunna stå ut lite bättre. De körde fem minuter i kallt vatten upp till höftkammen, varpå de sedan hissades upp med hjälp av en maskin. Därefter var det en paus på två minuter, innan de sänktes ner i ytterligare fem minuter.

Studie två genomförde exakt samma upplägg, minus löpintervallerna. Man fick med andra ord antingen bada isbad eller sitta och slappa.

Resultaten visade att isbad under de här förutsättningarna faktiskt ökade aktiveringen av signalvägarna för de här generna efter ett intervallpass. Mer än vad endast träningen i sig gör. De såg dessutom att detta även sker genom att endast ta ett isbad, utan att man tränat innan.

 

Vad gör man med det här då?

Ingen aning. Antingen väljer man att bada och hoppas att genaktiveringen som det verkar ge, också påverkar prestationen i slutändan. Eller så väljer man att inte bada och slipper utsätta sig för en sådan dum idé som isbad. För min egen del lär jag vara dum och lättpåverkad nog att testa en eller två gånger, innan jag igen inser att det inte är värt det.

 

 

by Okt 06, 2016 Inga kommentarer